Hur städar man ytor vid risk för smitta?

De finns, men de syns inte för så små är de. Det vi pratar om är mikroorganismer som virus och bakterier. De skapar osynlig "smuts" och hur städar man bort det?

I tider av sjukdomstoppar när virus som corona eller influensavirus sprids är noga städning grundläggande. En av våra Category Managers inom Facility - Johan Tapper, ger några råd om vad du kan tänka på för att städa rent.

- Miljön vi lever i är full av mikroorganismer som bakterier och virus. De förökar sig via delning och somliga gör det var 20:e minut. En mikroorganism blir två, två blir fyra, fyra blir sexton och på ett dygn kan det exempelvis bli två och en halv miljard nya organismer.* De älskar fett och smuts och sätter sig gärna på damm vilket ger dem transport till andra miljöer. 

Täta städintervaller är därför viktiga. Det krävs även noga städmetoder, bra val av städkem och städredskap för att bryta smittvägarna och hålla mikroorganismerna på en så låg nivå som möjligt.

- Vanligen finns mikroorganismerna på beröringsställen, så kallade tagytor som handtag, ledstänger, hissknappar, spolknappen på toaletten med mera. En hel del trivs extra där det är fuktigt eller blött.

Rekommendationer för några viktiga hållpunkter i städningen:

• Damm virvlar lätt uppåt. Öppna fönstren om du kan när du städar så att dammet vädras ut. Av samma anledning - undvik dammsugning på hårda golv. Torrmoppa hellre så håller du dammreduktionen vid golvnivå.
• Använd städmaterial av microfiber. Det har en unik förmåga att samla upp bakterier och virus via kapillärkraft när microfibern är fuktig och statisk funktion när den är torr. 
• Byt städmaterial ofta, särskilt mellan olika städobjekt. En microfiberduk i storleken 32x32 på en normalt smutsig yta behöver bytas ut efter ca 10-15 kvm. Ladda därför upp med många dukar. Detsamma gäller microfibermoppar - en 60 cm mopp räcker till ca 35-40 kvm innan den behöver bytas.
• Tänk på att begränsa städdukar per städobjekt. Använd en eller flera städdukar för toalettstolen respektive en eller flera för tvättvask och handtag.
• Lägg inte tillbaka en använd städduk eller mopp i din rengöringslösning. Använd lösningen bara för oanvänt städmaterial.
• Eftertorka ytor torra om du har städat med fuktiga/våta städmetoder. Detta gäller inte när du har applicerat ytdesinfektion som du istället ska låta torka in av sig självt under max en minut.
•  Ytdesinfektionsmedel ska användas på kritiska ytor som tagytor och torka in. (Kolla upp så att ytan tål ytdesinfektion. Obehandlade ytor t.ex. metall och glaserad sten tål det bättre än obehandlade ytor som naturmaterial som kräver eftervård.)
• Rengör och desinficera städutrustningen när du är klar. Var uppmärksam på att skadade ytor på utrustningen betyder gömställen för mikroorganismer. Då ska du byta ut utrustningen. Detsamma gäller om städduken luktar illa.

Sist men inte minst, använd skyddshandskar; engångshandskar, när du städar. De skyddar dig och bryter smittvägarna men byt dem ofta, framförallt mellan städobjekt. 

Var även noga med din egen handhygien och smörj in huden för att skydda och vårda den.

Fakta

Om mikroorganismer - bakterier: Växterna och djuren, Uppsala universitet