Har du rört en tagyta med smitta idag?

Du har kanske hört talas om så kallade tagytor som potentiella smittorisker. Risken är stor att du har kontakt med tagytor varje dag. Vi går igenom vilka de kan vara och hur vi alla kan minska smittrisken från tagytorna. 

Vad är en tagyta?

Tagytor är kort och gott ställen som vi alla rör vid. De är tyvärr potentiella smittbärare. Exempelvis kan de vara:

• tryckknappar - fysiska som hissknappar eller digitala som finns på pekskärmar 
• ledstänger och räcken
• dörrhandtag och handtag på kundvagnar samt spakar på vattenkranar 
• bordsytor, tangentbord och telefoner.

Det räcker med att en person har rört vid sin mun eller näsa från vilka bakterier eller virus vandrar vidare och rör vid tagytan. Härifrån förs det över till nästa person som rör vid tagytan. Är oturen framme rör denne i sin tur vid sin egen mun eller näsa. Smittspridningen är på så vis igång!

Mat som hamnar på tagytor är också ett led i smittspridningen när du sedan för maten till din mun. Till exempel en smörgås som du lägger på ett bord som inte är rengjort eller att någon har rört vid just den ytan med smitta på sina händer.

Överföring från tagyta till tagyta kan likaså sätta fart på smittspridningen (kontaminering). Det vill säga du rör vid en tagyta och sedan rör du vid din telefon eller tangentbord. 

Hur ska du hantera tagytor?

Mängden bakterier och virus på tagytor varierar från miljö till miljö. Många finns där av naturliga orsaker men när en smitta är allvarlig drabbas offentliga miljöer mer än andra för att fler rör sig där. Oavsett, det finns sätt att minimera smittspridningen.

1) Rör inte vid näsa, mun och ögon efter att ha rört vid tagytor. Ta för vana att ha handdesinfektion tillgänglig om du vet att du inte kan tvätta händerna där du befinner dig. Tänk på att handdesinfektion inte tar bort smutsen där bakterier och virus ofta sitter.

2) Tvätta händerna ofta med tvål och vatten och avsluta gärna med handdesinfektion, framförallt i tider av hög smitta.

3) Den som ansvarar för städning av tagytor har alltid en viktig uppgift. Högre städfrekvens och städmaterialens upptagningsförmåga blir extra betydelsefullt vid allvarliga smittor. Vid extra utsatta områden ska desinficering med exempelvis KBM Disinfection by LifeClean vara ett slutsteg som ska föregås av effektiva städmetoder och medel: Hur städar man vid risk för smitta?